Under många år gav Historiska museet i Stockholm ut en tidning tryckt på vanligt tidningspapper. Sven Rosborn bläddrar i ett exemplar från 1983 som handlar om vikingar. Han drar paralleller av några i tidningen omtalade händelser med avsnitt ur sin bok; en bok om Harald Blåtands grav och dansk 900-tals historia som kommer ut under våren 2021.

Sven Rosborn berättar 2020 vid Sjörups runsten i Skåne om slaget vid Fyrisvallarna 986. Upptäckten av de från latinet transkriberade texterna till handskriften “Gesta Wulinensis” har gett ett helt nytt faktamaterial om 900-talet. Handskriften är skriven på 990-talet av Harald Blåtands kaplan Avico, som tjänade kungen från 950-talet till Haralds död 985.

År 2011 gjordes i Silverdale i norra Lancashire i England ett stort silverfynd från vikingatiden. Det var Darren Webster som var ute och testade sin julklapp som han fått av hustrun, en metalldetektor. Efter 20 minuter på ett fält blev apparaten helt vild. Darren hade upptäckt en stor silverskatt från runt 900 e.Kr.

Den lycklige mannen grävde upp 201 silversaker vilka tillsammans vägde mer än ett kilo. Vilket försenad julklapp! Varför jag nämner denna händelse är för att bland silvret fanns 27 mynt och bland dessa ett helt unikt mynt. Myntet var nämligen präglat av en dittills helt okänd kung i Northumbria. Myntet var stämplat “AIRDECONUT D(OMI)N(U)S REX” vilket betyder ”Kung Airdeconut”.

Myntet var 2011 den enda uppgiften om en existerande härskare över Northumbria vid namn Airdeconut. Fyndets datering satte dessutom hans regenttid till runt 900. Vem var denne kung! Det visste man inte 2011 men nu vet vi det. I den avskrift av en handskrift ”Gesta Wulinensis ecclesiae Pontificum” som Tomas Sielski och jag nu kommit över, berättar nämligen vikingakungen Harald Blåtands kaplan (präst) Avico på 990-talet om Haralds anfädrar. Och se då dyker den här kungen plötsligt upp. Så här skriver bl.a. Avico om honom i “Gesta Wulinensis”:

”´Airde Conut´ erövrade det land som heter ´Norfynbrarik´ med eld och svärd, och där hade han makten troligen före eller under Benedictus IV:s regeringstid, och med en man som var ett huvud högre än alla sina andra krigare kallades han ´Airde´, vilket på ´Norfynbrarik´s invånares språk betydde hög.”

”Benedictus IV satt som påve åren 900 till 903 så detta stämmer ju med dateringen av silverfyndet i Silverdale. Den som skrivit av den gamla handskriften ”Gesta Wulinensis” från latinet till polska är Tomas farmors mor Antonina på 1960-talet. Hon kunde givetvis inte veta om att detta myntfynd skulle göras 2011, trettio år efter hennes död. Detta är endast en av flera omständigheter som klart visar att den unika texten i ”Gesta Wulinensis” inte är ett sentida påhitt. Vi står här inför en av Nordens äldsta kända krönikor med många händelser och uppgifter som inte tidigare varit kända.

Vilka äldre källor finns det om man vill förstå vikingatidens danska 900-tals historia? Är de trovärdiga? Sven Rosborn gör här ett nedslag i källor som berättar om denna epok.

Under första hälften av 1800-talet spreds romantiska hjälteskildringar i både Sverige och Danmark. Så skapades begreppet “vikingar” som i dag är välkänt världen över. Sven Rosborn berättar här lite hur detta kunde ske. Även historien om Gorm den gamle och hans påstådda gravhög i Jelling omtalas.

Skrivet av Sven Rosborn:
Min gamle vän Björn Jakobsen, museichef på Fotevikens Museum, lärde mig en gång begreppet ”Kill your darling!” Om man gör en film eller skriver en bok är det viktigt att man på slutet kontrollerar så att man inte belastar berättelsen med saker som, hur intressanta man själv tycker de är, gör berättelsen för komplicerad. Inför varje bokpublikation måste därför rödpennan fram – och detta är svårt.

Manuskriptet till vår kommande boken om Harald Blåtand har hela tiden växt. För att göra plats för viktiga delar av innehållet som finns i en unik och hittills okänd handskrift om Danmark på 900-talet tvingas jag därför nu till ”Kill your darling”. Jag har dock lagt det som är borttaget i en separat artikel på nätet. Den handlar om Harald och hans död men också om hur man försökt göra kungen till ett helgon för att bl.a. lyfta fram Roskilde och Lund som religiösa centra. Klicka här för att se artikeln:
https://ia801504.us.archive.org/30/items/harald-32/Harald32.pdf

I denna film redovisar Sven Rosborn lite av det nya material som framkommit efter det att upptäckten av avskriften av handskriften “Gesta Wuliensis” gjordes i slutet av 2019. Klicka här för att se filmen: https://youtu.be/ALmF3T0nJ1c

Tomas Sielskis och min bok om Harald Blåtands grav som vi funnit i Wiejkowo i norra Polen låg inför årsslutet 2019 klar att översättas och tryckas via ett förlag i Polen. Nu kommer dock detta att fördröjas på grund av att ytterligare unika dokument kommit fram.

Det är frågan om innehållet i en handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”, som en gång funnits i den lokale grevens arkiv i Wiejkowo, De dokument som Tomas nu lyckats rädda är en avskrift av denna handskrift som Tomas farmors dotter Antonina översatt från originalets latin till polska. Materialet är omfattande och är inte tidigare känt för forskningen.  

När jag under julhelgen såg några endast mindre delar av texten i ”Gesta Wulinensis” blev jag helt tagen. Detta är nämligen en mycket tidig handskrift som beskriver danernas historia under 900-talet och framåt. Här finns stora mängder helt nytt detaljmaterial som inte är känt tidigare och som kommer att sätta sina djupa spår i dansk vikingahistoria.

Så fort jag fick se detta material beslöt jag att boken om Harald måste senareläggas. I handskriften finns nämligen dels tilläggsmaterial som bara måste vara med i boken, dels nytt material som ändrar en del av vad jag skrivit i mitt bokmanus utifrån vad vi känt till från de tidigare kända källorna. Det är ingen som helst tvekan om att Antonina haft tillgång till originalhandskriften. Här finns så många detaljer som passar in i ett större sammanhang, detaljer som är omöjliga för henne att ha haft kunskap om.

Utifrån endast en mindre anteckning i detta stora material från ”Gesta Wulinensis” har jag gjort en liten artikel; detta för att belysa vilket unikt material som vi nu har fått tillgång till. Med artikeln vill jag också ge en förklaring till alla ni som går och väntar på boken om Haralds grav varför publiceringen nu kommer att dröja. Hela materialet från ”Gesta Wulinensis” måste vi översätta och analysera innan boktryck.

NI KAN LÄSA ARTIKELN HÄR!

I denna artikel har jag sammanställt en del uppgifter om den danske vikingakungen Harald Blåtands familj och hans släktingar, uppgifter som finns nedtecknade i de äldre handskrifterna. De flesta av dessa källor är emellertid senare än de händelser de berättar om varför man givetvis måste se denna historieskrivningar med kritiska ögon. Författaren omtalar också helt allmänt ett helt nytt, hittills okänt handskriftsmaterial som nu dykt upp. Detta är emellertid under bearbetning och dess publicering kommer därför att dröja.

Klicka här för att läsa artikeln: https://www.academia.edu/41478287/

Boken om Harald Blåtands grav ligger nu färdig i ett layoutat manuskript. Det finns nu, i november 2019, också en engelskspråkig version av denna. Vi ser ljuset i den långa forskningstunneln men än är vi inte riktigt framme vid tunnelmynningen.

Boken måste bl.a. också samtidigt komma ut på polska. Den innehåller nämligen så mycket material som preciserar var det troligtvis fortfarande finns värdefulla saker att hämta ur jorden att när den kommer ut kommer den att bli en vägvisare för plundrare. Ett sätt att förhindra detta är att lokalbefolkningen kan gå “man ur huse” och jaga bort dessa. Då måste man emellertid känna till vad som troligtvis göms på de olika lokala platserna. Så skedde när vi släppte nyheten att kungagraven fanns vid kyrkan i Wiejkowo. Plundrare kom till och med på natten för att gräva efter guld på kyrkogården. Snabbt bildades då ett lokalt “hemvärn” som förhindrade detta.

Eftersom boken förhoppningsvis kommer ut internationellt anser vi att det är viktigt att läsaren, förutom själva gravfyndet, också ska få en bred bild av den tid, vikingatiden, som det är frågan om. Vi har därför delat upp boken i de olika avsnitt som framgår av innehållsförteckningen nedan. Vissa kapitel är här svärtade, helt enkelt därför att de innehåller så sensationella saker att de endast måste kunna läsas och förklaras i färdig bokform.

Första avdelningen handlar om vikingatiden – ett ämnesområde som det finns många tolkningar och uppfattningar kring. Sett i ett internationellt perspektiv är det trots allt troligtvis en tämligen okänd period, om man undantar mera krigiska händelser i utlandet. Andra delen fokuseras på Harald Blåtand. Här ges i vissa avsnitt, bl.a. om Jelling i Jylland, en delvis annan bild av fyndtolkningar och politiska tolkningar än den som ofta figurerar.

Vårt stora dokumentmaterial om hur man redan 1841 fann kungens grav redovisas i nästa avdelning. Här avslöjas via samtida 1800-tals-dokument så viktiga uppgifter att vi i innehållsförteckningen ovan tvingats använda den svarta pennan. De två följande avsnitten berättar, genom inte minst bevarade originalhandlingar i det Sielska familjearkivet, ingående den otroliga historien om vad som hände i krigets slutskede. Här finns också en utförlig beskrivning av alla de föremål som vi vet har funnits i graven – långt fler än den bevarade textplattan i guld och den stora mängden av silvermynt från Harald Blåtands tid.

Det sista kapitlet innehåller också helt nytt faktamaterial som rör Harald Blåtand och hans tid. Här knyter vi också ihop den stora säck av nytt faktamaterial om Harald Blåtands tid som detta unika fynd gett upphov till.